Mjukvara som känna igen skisser

MIT-news publicerar en nyhet om en programvara som kan tolka och känna igen skisser.

Tidigare har man kunnat lagra diagram som bilder, möjligtvis sökt efter text som gjorts tillgänglig, men nu kan programmet känna igen typiska strukturer från kemiska föreningar eller elektroniska kopplingsscheman.

Det gör det möjligt för datorn att översätta en skiss till ett antal nyckelord som i sin tur sökbara i en databas eller för att söka vidare på internet.

Popcorn på jobbet!

Jag har en kaffemugg på jobbet som det står This Coffee Break is LabVIEW på.

I samband med den ekonomiska kraschen hösten 2008 så skickade företaget som gör programmet LabVIEW ut en lista på 10 punkter på hur man bygger en framgångsrik kultur.

Alla punkter var långt ifrån ekonomiska mål - en punkt som kanske var lite svårsmält är att medarbetarna skulle inrikta sina hobbies efter jobbet (eller man kanske ska välja jobb efter sina hobbies).

Här kommer ett exempel på vad som händer när man ängnar fritiden och kafferasten till att tänka på popkorn.

Enkel FE analys

Ett program utvecklat vid Purdue University gör det möjligt för en designer at skissa en grov skiss av en del och sedan analysera skissen.

Programmet heter FEAsy, dvs enkel finit element analys, programmet utför automatiskt ett antal steg som inkluderar att snygga till skissen och lösa probelmet utifrån geometrin och de pålagda krafterna. http://link.abpi.net/l.php?20091215A6


Ett filmklipp från Youtube visar hur principen fungerar:
http://www.youtube.com/watch?v=sbKOrFF2EzU

Historiska hjältar del 2

Har efter en lång insnöad period ägnat mig åt lite historisk födjupning och läst Tokatys förnämliga A history and philosophy of fluid mechanics.
Bäst tyckte jag om första halvan där man får veta hur mekanikens lagar för vätskor utvecklats från antikens dagar till slutet på artonhundratalet då man fastlagt grunden.
Den andra halvan ger en värdefull inblick i utvecklingen inom delar av aerodynamiken - här gör den snabba utvecklingen att bara ett begränsat utsnitt hinns med - men speciellt kopplingen till utvecklingen i öst är intressant att få en bättre inblick i.

Estetik och ingenjörskonst

Har läst Lasse Brunnströms bok om den arkitektoniska utvecklingen hos svenska vattenkraftverk.

Fascinerande att få följa en intressant del av industrihistorien. De första kraftverken byggdes ofta i närheten av våra bruksmiljöer och präglades således av deras formspråk.

För att visa på vattenkraftens status och betydelse i början av 1900-talet så utformades kraftverken som monument över sin tid med mycket påkostade exteriörer och interiörer.

I och med kommersialiseringen samt att allt mer avlägsna platser utvecklades så avtog pampigheten och övergick i mera ordinära industribyggnader i utbyggnadens slutskede under 50 och 60-talet.

Brunnströms bok är fylld med bilder, skisser och ritningar och är mycket snygg i upplägget och rekommenderas varmt till alla som önskar en tidsresa tillbaka till 1900-talets början.

Hero från Alexandria

På villovägar i nätets virrvarr stötte jag plötsligt på Hero (alt Heron) . En grek i Alexandria som strax efter förr-förra milleniumskiftet, dvs 100-200 år efter kristus fördelse, beskrev en massa fantastiska tekniska uppfinningar.
Mest bestående har kanske hans brandpump blivit även om hans ångmaskin kanske är mest känd. Bland det roligaste är hans vinddrivna orgel - undrar om den roade den romerska ungdomen på nattklubbarna.

Ska testa några av hans fontäner vid tillfälle - intressant att veta hur mycket matematik som krävs för att få dessa att fungare. Eller rättare sagt vad man visste om vätskor och flöden vid den här tiden.

Utmattning ...

... är något som vi drabbas av titt som tätt i dagens hektiska samhälle.

Är man intresserad av de matematiska modellerna för när ett material blir utmattat så kan:

Failure Fracture Fatigue: An Introduction

av Dahlberg och Ekberg vara av intresse.

Här beskrivs hur olika sprickor påverkar hållfastheten i ett material och ett antal modeller som beskriver utmattning hos materialet.