Debt: The first 5000 years

David Graebner har skrivit en antropologisk studie om hur ekonomi, marknad och skulder utvecklats under de första 5000 åren. Boken är mycket underhållande och tänkvärd, därtill väl underbyggd med 150 sidor noter och 50 sidor referenslitteratur.

Boken är ibland provokativ och argumentativ. Bland annat konstateras att det var teologer inom kyrkan som på medeltiden kom fram till att 5% ränta / tillväxt var en moraliskt bra kristen nivå när kyrkan konstaterade att även kristna affärsmän behövde kunna låna ut pengar, vilket har kommit att motsvara dagens förväntade nivå på tillväxt.

David sågar de gängse ekonomiska modellerna både när det gäller deras historiska fundament men också beskrivningen av marknadens sociala och mänskliga bevekelsegrunder. Här följer en sammanfattning av de tre marknaderna som finns enligt författarens modell:

Kommunism (Författaren använder medvetet termen provokativt):
Grundformen i ett litet samhälle. Alla har ett gemensamt ansvar och man samlar in, producerar det som behövs. Alla har tillgång till förrådet när man behöver något.

Hirarki:              Någon form av ’ensidig’ tribut krävs. Från början så var det enskilda grupperingar som krävde tribut av omkring liggande samhällen, detta utvecklas till samhällen/statlighet men också filosofi och religion. Man ska tacka föräldrar, gudar etc för sin existens med gåvor.
Dagens kommunistiska diktaturer är Hirarkiska stater där invånarna har en skuld till samhället som bör betalas med arbete och lojalitet.

Utbyte:             När något saknas försöker man skaffa sig till det man önskar.  I de ursprungliga samhällena kunde en stam vara specialiserad på t.ex. spjut och byta spjuten mot mat och hudar som en annan stam kan anskaffa med spjuten.  Idag är detta förmodligen det vi tänker på när vi pratar om när vi pratar om marknad och ekonomi men författaren menar att Utbyte antingen rör sig mot Hirarki eller Kommunism.

I princip kan man inte skilja helt på de tre marknaderna, det har funnits och finns samhällen med dubbla ekonomiska system hirarki/utbyte och kommunism/utbyte. I ett system helt baserat på kommunism /utbyte finns det i grunden inget behov av att räkna, jag vill ha senap på korven och byter till mig mot min ketchup, men så länge båda parter är nöjda så behöver man inte kvantifiera ’växlingskursen’ för senap/ketchup. För tankarna in på begreppet lagom.

Författaren menar att ekonomi och juridik främst uppstod i hirarki/utbyte där man behöver kvantifiera saker som böter och straff. Ett exempel på det var de ofta väldigt höga och komplicerade böterna som bland annat beskrivs i våra tidiga landskapslagar.  David menar att det var väldigt få härskare som i praktiken valde att döma en snattare till att förlora en hand - istället fick man möjligheten att tjänstgöra i armén eller i en gruva i säg 10 år, därmed kunde härskaren/staten förstärka sin makt.

Två cykler i ekonomin målas upp:

Skuldekonomi:                            Militaristiska och koloniala ekonomier. Första cykeln uppstod under antiken. En stat invaderar en svagare stat och kräver en tribut som ersättning och tributen används för att finansiera nästa krig.
Persien, Alexander, Rommarriket men även i Kina och Indien finns liknande dynastier. Guld, ädelstenar blir viktiga som betalningsmedel för att försörja arméer och följaktligen behöver man förse sig med mer nya och lätt transporterade rikedomar.
Skuldsättning blir en fundamental del i ekonomin, t.ex. så var conquistadorerna  som fick ’förmånen’ att vara med på fälttågen till Nordamerika kraftigt skuldsatta för att kunna betala inträdesbiljetten och var tvungna att förse sig med stora skatter för att kunna betala lånen när de kom hem igen, vilket delvis förklarar deras stora grymhet mot ursprungsbefolkningen.
David driver sin tes ganska långt och menar att det finns en stark koppling mellan millitärmakt och skuldsättning och visar på att USA:s statsskuld och försvarsbudget är starkt korrelerade även i modern tid.

Kreditekonomier:                      Före de stora imperierna och efter rommarrikets fall så finns det inga starka (hirarkiska) ledar- eller statsstrukturer. Den myntbaserade ekonomi som fanns under rommarriket försvinner i Europa, istället blir det en kreditekonomi där man räknar med virtuella mynt för att hålla koll på affärerna.
Betydelsen av guld och andra värdeföremål minskar utan används snarare för religösa ändamål och skatter tenderar att samlas i religösa byggnader som kyrkor och buddistiska tempel. Uppsamlingen av värdeföremål gjorde bristen av mynt etc större i samhället och stabiliserade cykeln.

Davids tes är att den skuldcykel som vi nu befinner oss i snart kommer att brytas och att vi borde gå in i en ny kreditekonomi. Han ger dock inga förslag på hur den kommer att se ut utan det får läsaren fundera på.