Det var en gång ...

...i dag som jag blev påmind om Albert Barillés fantastiska tecknade serier om världshistorien och om människokroppen som jag såg som liten.Introt fanns på Youtube i alla fall - åh man blir aldeles nostalgisk när man tänker tillbaka på kvällarna i tv-soffan.

Perspektiv på tillvaron

Efter att ha förirrat sig i de praktiska problemen i att konstruera perspektiv under hela våren vilket lett till någon form av abstrakt formspråk, så är det hög tid att sätta sig in i ämnet fullt ut.

Tidigare har jag läst och skrivit lite om Alberti som beskrev perspektivets grunder under renässansen. Det är fascinerande att få en inblick hur man tänkte för några sekel sedan. Alberti ger mer en översiktlig beskrivning av principen och det är inte så mycket fördjupning.

Började under våren misstänka att det borde finnas litteratur på ett lite djupare plan. Som en händelse snubblade jag över Robert Gill's bok Perspective (from basic to creative) vid ett besök i London.

Gill beskriver perspektivet i två steg vilket kanske avslöjas av underrubriken. En grundläggande del som beskriver perspektivets grunder - den delen känns snarast lite väl lång - det finns många liknande böcker som beskriver hur man målar en låda. Den andra delen som tar upp de mera kreativa aspekterna av perspektivet. Själv skulle jag kanske kallat den delen avancerad snarare än kreativ. Hur som helst så innehåller den andra delen en hel del intressanta skisser för konstruktioner av skuggor med parallellt ljus (dvs från solen) och punktformat ljus (dvs från glödlampor). Behandlingen av skuggor gör boken helt klart läsvärd och den kommer helt säkert att komma till användning i något framtida projekt.

Jämför man med Olle Norelius bok Perspektiv teckning från 1964 så kan jag tycka att Olles bok innehåller fler intressanta varianter och tips på hur man bygger upp komplicerade geometrier så i det avseendet är Gill lite mera intressant.

Utmattning ...

... är något som vi drabbas av titt som tätt i dagens hektiska samhälle.

Är man intresserad av de matematiska modellerna för när ett material blir utmattat så kan:

Failure Fracture Fatigue: An Introduction

av Dahlberg och Ekberg vara av intresse.

Här beskrivs hur olika sprickor påverkar hållfastheten i ett material och ett antal modeller som beskriver utmattning hos materialet.

Ordens makt 2

Appropå mitt tidigare inlägg angående ordens makt så vill jag bara säga att jag i måndags lyssnade på Jonas Hassen Khemiris föredrag på Gävle stadsbibliotek. Föredraget handlade bland annat om ordets makt och hur författaren tyckte om att leka med dem.
Om mitt tidigare inlägg olyckligtvis skulle ha gett intrycket av att jag fått min information från någon annan kontakt med författaren i fråga så vill jag bara beklaga och passa på att säga att det var helt oavsiktligt.

Play time

När jag ser Jacques Tati's film Play time kommer jag att tänka på Momo av Ende. Hulot befinner sig i ett nytt affärsområde vid en ny flygplats. Allting är sterilt - mycket glas man ser in i all kontor. Vi återser samma tekniska detaljer som i 'Åh vilket party' med komplicerade paneler som kan styra hela huset.
Filmen är full av roliga detaljer som hela tiden får en att dra på smilbanden. Samtidigt har man svårt att greppa den smått dystopiska framtidsbilden.

Borrhål

Varje dag lär man sig något nytt. Jag har just läst boken 'Hydraulic Fracture Mechanics' av Valkó och Economides.

Var egentligen ute efter något lättläst om hur strömmande fluider kan påverka strukturer. Nu visar det sig att Hydraulic fracturing är ett väldigt känt begrepp inom oljeindustrin och andra områden där man borrar djupa hål.

När man har borrat ett hål vill man skapa sprikor i det omgivande berget. Sprikorna gör att den aktiva ytan på hålet ökar och underlättar att pumpa upp mer av oljan, gasen eller vattnet som man är ute efter. Sprickorna skapas genom att pumpa ned en vätska i hålen med ett mycket högt tryck (100 Mpa). Vätskan innehåller ofta någon typ av partiklar som syftar till att följa med vätskan in i sprickorna och se till att sprickorna inte sluter sig igen.

Nu handlar inte boken överhuvudtaget om varför man gör detta utan är mer en handbok om hur sprickor uppstår och hur vätska strömmar, men ska man borra efter olja är den nog mycket intressant.

The new science of strong materials

Har äntligen tagit mig i kragen och läst Gordons andra bok 'The new science of strong materials'. Det är egentligen hans första bok och handlar som titeln anger om olika typer av olika material.

Han beskriver med sin smått humoristiska ton hur olika material fungerar.

Först handlar boken om grunderna för (fasta) material - eller som underrubriken till boken säger 'or why you don't fall through the floor'. Man får veta varför glas är så sprött medan fibrer av glas (dvs glasfiber) kan vara så starkt.

Den andra delen handlar om icke metalliska material. Författaren har sin bakgrund i båtbyggnad den tidiga flygindustrin där man laborerade mycket med trä och plastmaterial. Man får veta att det ska knaka en hel del i farkoster av trä och man känner att Gordon tycker att trä idag blivit ett underskattat material.

Sista delen handlar om metalliska material främst järn och stål och läsaren får en förklaring varför dessa är de dominerade materialen inom ingenjörskonsten idag.

Ordets makt

Jonas berättade om sitt framträdande hos Carina 21:30 för ett par dagar sedan - speciellt då hon ställde fram ett fat med negerbollar ...
Lite senare drog jag mig till minnes en händelse som måste ha inträffat i slutet på 80-talet i Uppsala.
Vi, tre glada ungdomar från en liten by i norra Sverige, går in på ett café i den stora sofistikerade staden Uppsala.
Min vän stegar fram till disken och beställer en coca-cola och en negerboll. -Det har vi inte, säger expediten. Min vän insisterar på att få en negerboll. Expediten fortsätter att envisas med att det inte finns några negerbollar. Min vän pekar nu på negerbollarna. Expediten medger att man har chokladbollar och tillägger att man minsann inte är rasister.
Diskussionen eskalerar och efter ett tag är caféet uppdelat i två delar. En del som sympatiserar med de bokstavligt och bildligt blåögda pojkar från norr som vägrar inse att det skulle vara något rasistiskt med negerbollar och en del som sympatiserar med cafépersonalen som anser att man är rasist bara genom att säga ordet neger.
Till sist fick vi vårt fika - tror att det medlades fram det var en typisk svensk altruistisk lösning - caféet sålde och la en chokladboll på fatet - och min vän fick en negerboll när han betalt och tog fatet.
Personligen tycker jag att det är viktigare hur ett ord används och syftet med det. Det finns ord som hamburgare, schweizare, eskimåsväng och lappkast som aldrig ifrågasätts. Dock bör antagligen det sista döpas om till samekast för att vara politiskt korrekt. Andra ord som negerboll och kärring har någon gång skapats av bästa välvilja men sedan på grund av hur de används förfallit. Kanske borde vi använda sådana ord på ett annat sätt istället för att hitta på nya ord för samma sak?