lördag 20 september 2008

Konstteori - teknik


Har just avslutat läsningen av Albertis böcker om måleriet. Det är fascinerande att se hur man uppfattade världen och använde enkel matematik för att förklara perspektivet.
Samtidigt som samtidens teorier om synen idag förefaller vara väldigt invecklad. Vid dåtiden så trodde man att ögat strålade ut 'synstrålar' och som sedan återvände med information till ögat - att förklara ljusets påverkan på färgerna blir då ganska roligt. Ur praktisk utgångsvinkel så förstod man att utan ljus så ser man ingenting och med mera ljus så ser man mycket mera och färger framtäder tydligare. Men ljusets påverkan verkar snarare vara indirekt, dvs ha en psykologisk inverkan på ögonen som inte vill se färger när det är mörkt och tvärt om.

Teorierna om ögat kontra färgerna verkar inte haft någon dirket negativ påverkan på måleriet, men en annan viktigt teori som Alberti lyfter fram är att konturstrålarna som ögat skickar ut och som definierar konturerna på det objekt man tittar på är de starkaste och tydligaste, varför det tidiga renässans måleriet använde sig av mycket tydliga konturlinjer - något som senare Leonardo vände sig emot. Leonardo förordade glidade diffusa övergångar -sfumato.

Inga kommentarer: